En snuvig en och toker

En tänkare vid adventsljusstaken och mjölkglaset har insett att gårdagsnatten blev lång, eftersom jag vaknade förvånandsvärt sent av att ljuset i rummet kändes ovant och mycket. Det snöar ute och jag har inte bestämt något speciellt på dagens agenda. Jo, en sak, att bara må gott.

Vaknade till ett intensivt symaskinssurr kombinerat med hög volym på radion, nisse-verkstaden var i full gång med att producera röda snickarbyxor. Jag borde lägga in en beställning.

När jag blir så där pinsamt rik så ska jag köpa nya ideal. Folk stressar så enormt mycket för att nå upp till något som inte finns, speciellt så här i juletid. Jag är så glad att mina nära och kära har en outtalad deal att det inte blir några julklappar i år. Det känns pinsamt bra och gör att kramar samt mat blir desto mer uppskattade, så som det egentligen bör vara. Självklart kommer jag inte kunna hålla fingrarna borta från att ge dem något, men detta blir gjort av en anledning som kännbart nog inte hör till vanligheterna den här tiden på året: av ren och ärlig kärlek. Något med en tanke bakom istället för att fylla ut platsen under granen, i säcken eller under omslagspapperet. Jag undrar hur mycket papper som slängs den 25:e december i år?

Ja, nu har jag väl tagit med alla komponenter som gör detta inlägg givande för tomten.


En snuvig en...



Och toker.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0