.leende.guldbrunaögon

Efter den mättande, breda och tilltalande frukosten så gick jag direkt till receptionen på hotellet för att reka inför morgondagens joggingpass. Det är tur att viljan finns. I receptionen så fick jag en karta för joggingspår i närområdet. Eller spår och spår, ett tips var draget genom ett industriområde.

 

För att göra ett tvärkast till nunu-tid så börjar jag inse att ett joggingpass i morgonbitti är en svår nöt att knäcka. Jag tar det baklänges för att inte göra det allt för lättvindigt. Alldeles innan läggdags så satt jag i en bil med två andra människor som inte heller känner till den här staden, och likt mig själv har noll koll på vilken adress det är till hotellet vars namn vi hade lite svårt att minnas ligger, efter 3 sträckor framochtillbaka på motorvägen samt ett rek bland möbelaffärena i stadens utkant så hittade vi hem. Det är kanske inte så konstigt att vi kände oss lite novisa då vi var väldigt sega efter den otroligt goda, färgglada och välsmakande middagen på en centralt belägen restaurang. Mat som mättade riktigt gott efter en timmes bowling med 5 strike:ar, två nagelbrott och ett skavsårr på tummen som resultat. Poängresultatet blev glömt innan det sågs...

 

Dessförinnan så mättades huvudet med ett otaligt antal chokladbollar och mer kunskap. Människor är intressanta, sättet vi inhämtar kunskap på är otroligt olika, och sättet vi tar feedback på är milsvitt brett i konsekvenser.

 

Tur är att morgondagen återigen bjuder på en hotellfrukostbuffé.

 

Just ja, här kommer några intetsägande bilder som inte alls blev i sitt sammanhang då det har gått snart två dygn sedan dem togs.