Den nya dagen
"En ny dag gryr, oändligt är Ditt stora äventyr"
Min mor brukade ge mig dem orden. Eller brukare, hon gör det fortfarande, älskade mor.
Idag behöver jag göra något åt min framtida osmärta i benhinnorna. Har blivit rekomenderad att kolla på ett par skor med en "nytänkande dämpning".
På tal om dämpning,
Jag känner mig dämpad idag, inte den bästa förutsättningen inför ett långt arbetspass, men vad kan man göra åt det egentligen. Det fina i kråksången är att jag har underbara kollegor som gör mig glad. Och kunderna sen, med deras roliga frågor som färgar min dag likt penseln på en vit duk. Hett tips förresten, det finns inga elaka människor, det finns bara människor gör elaka saker eller uppfattas elaka för att dem mår jävligt dåligt. Sen finns det ju sjuka människor också, antingen sen deras födelse eller på grund av att dem har varit med om något i deras liv som gör att dem har en otroligt skev livsuppfattning, som tur är så finns det inte så många av dem sistnämnda, tyvärr finns det desto fler av dem som mår dåligt.
Även om jag bär på sorg just nu så mår jag inte dåligt, jag är ledsen, ledsen är en känsla som man kan leva med och samtidigt kombinera med glädje, glädje över fantastiska kärlekar i ens närhet och i världen överlag. Ledsen är en känsla som man inte behöver bära på hela tiden, den kommer och går som alla andra känslor.
Min mor med hennes visdomsord som färgar min vardag mer än hon anar, säger också att "...man bestämmer över sina egna känslor." Det finns alltså ingen annan här i världen som kan applicera en känsla på just Dig, det är Du som väljer vad Du känner. Det är jävligt hårt ändå, men ack så sant. Men det betyder att man som människa alltså kan välja att tackla till exempel död på olika sätt. Jag väljer att vara ledsen men samtidigt glad, glad över att morfar fick det så fint de sista åren, att han fick kramas med min mor, bror, mig och fler än så. Att han var så positiv och färgade av sin glädje på mig. Att han var så filosofisk och lät mig tänka i nya banor. Att han var så enkel och lät sin enkelhet göra mitt liv just enklare. Att han var han, med alla hans skavanker, erfarenheter och kunskaper. Men framförallt, att han var så jädrans positiv.
Tack morfar för att Du fanns i mitt liv och gjorde det färgrikare!
Min mor brukade ge mig dem orden. Eller brukare, hon gör det fortfarande, älskade mor.
Idag behöver jag göra något åt min framtida osmärta i benhinnorna. Har blivit rekomenderad att kolla på ett par skor med en "nytänkande dämpning".
På tal om dämpning,
Jag känner mig dämpad idag, inte den bästa förutsättningen inför ett långt arbetspass, men vad kan man göra åt det egentligen. Det fina i kråksången är att jag har underbara kollegor som gör mig glad. Och kunderna sen, med deras roliga frågor som färgar min dag likt penseln på en vit duk. Hett tips förresten, det finns inga elaka människor, det finns bara människor gör elaka saker eller uppfattas elaka för att dem mår jävligt dåligt. Sen finns det ju sjuka människor också, antingen sen deras födelse eller på grund av att dem har varit med om något i deras liv som gör att dem har en otroligt skev livsuppfattning, som tur är så finns det inte så många av dem sistnämnda, tyvärr finns det desto fler av dem som mår dåligt.
Även om jag bär på sorg just nu så mår jag inte dåligt, jag är ledsen, ledsen är en känsla som man kan leva med och samtidigt kombinera med glädje, glädje över fantastiska kärlekar i ens närhet och i världen överlag. Ledsen är en känsla som man inte behöver bära på hela tiden, den kommer och går som alla andra känslor.
Min mor med hennes visdomsord som färgar min vardag mer än hon anar, säger också att "...man bestämmer över sina egna känslor." Det finns alltså ingen annan här i världen som kan applicera en känsla på just Dig, det är Du som väljer vad Du känner. Det är jävligt hårt ändå, men ack så sant. Men det betyder att man som människa alltså kan välja att tackla till exempel död på olika sätt. Jag väljer att vara ledsen men samtidigt glad, glad över att morfar fick det så fint de sista åren, att han fick kramas med min mor, bror, mig och fler än så. Att han var så positiv och färgade av sin glädje på mig. Att han var så filosofisk och lät mig tänka i nya banor. Att han var så enkel och lät sin enkelhet göra mitt liv just enklare. Att han var han, med alla hans skavanker, erfarenheter och kunskaper. Men framförallt, att han var så jädrans positiv.
Tack morfar för att Du fanns i mitt liv och gjorde det färgrikare!
Kommentarer
Trackback
