.leende.guldbrunaögon

Jag skulle sova ut, idag också.
Grannarna väckte mig med att skruva, slå, spika och dra, idag också.
Jag får inte fingrarna ur arslet och arslet ur vagnen, idag också.
Jag har ett (två) mission, idag också.

Mitt mission är att om 10 minuter aka nu, stå utanför dörren med tights, joggingskor och skön musik. Så jäkla lätt kirrat, så jäkla svårt. Arslet vill bara sitta ner och det spelar tydligen inte någon roll att jag åt en mastodontfrukost förut eftersom jag visste att jag var i grovt stort behov av energi. Men nej, det liksom pyr ut genom porerna och lika ånga finfördelas i rummets tak. Hade jag kunnat slicka taket med min spillda energi så hade jag säkert blivit pinsamt pigg (P.P.). Men här slickas inga tak, dels för att dem sitter långt upp och att nackspärr blir till konsekvens, dels att grannens lejda arbetskraft jobbar så hårt på golvet ovanför att takfärgen vibrerar loss och dels för att jag förmodligen måste använda en stor del av energin till att göra rent taket efter mig. Plusminusnoll. Sen kanske det inte smakar så gott heller.

Det mission som jag sätter inom parantes är dagens enda "energikrävande-och-utan-någonsomhelst-återbäring-mission", det är att ta kort på dagens härligheter. Minst 3 stycken är att förväntas.

Nu börjar kaffet att verka.
Eller iallafall placebo-effekten av det.
Swosch!