.leende.guldbrunaögon

Det är dags att någon tar tag i det här tänkte jag och underhåller dem rastlösa med denna blogg som är lika ologisk som låttexten och lika härlig som dess författarinna. En förskönad bild av livet med överskattade fotografier och underskattade texter.

Det första inlägget.

Efter diverse prestationsångest för en storslagen entré så insåg jag att det blir med ett konstaterande jag startar att skriva här:

Jag har så jäkla mycket inspiritation för denna lilla pulserande adress i cyberrymden.

På återseende.





E och jag