Erkännande

Jag kunde inte ens ta kort på mina tilltänka husdjur Henning och Olof, två stycken vandrandepinnar var det meningen att det skulle bli i torsdags. Inte. ens. ett. kort. blev. det. När jag såg de små små pinnarna som gav en rysning i all hud jag har på min kropp, så tänkte jag (fortfarande lite väl tuff för mitt eget bästa) att det är jävligt svårt att se kön på vandrande pinnar och jag ville inte på något sätt alls att dem skulle föröka sig till sånna där små kliande pinnar. Nej. Och nej igen, dem stora pinnarna var inte heller så jäkla söta. Tänkte att jag skulle rädda mitt misslyckande med att köpa hoppande bönor istället. Man av sucken att dömma som mitt sällskap gjorde, så inser jag att jag gick över någon form av gräns. Jag tror att jag "är för gammal för sånt"... En orm är tydligen mer acceptabelt i min ålder. Själv så är jag hellre barnsligt omogen så att jag slipper de sladdriga rackarna.

På tal om sladdriga rackare. Ut kommer jag inte heller gå ikväll, jag har kakor att äta, filmklipp att se, saft att dricka, en navel att pilla och en säng att värma.

Hopp!
Jag hade som uppdrag att ringa till någon i Sunne igår. Det gick bra, jag pratade med en Hans, Hasse eller Hadderajja som vägrade tro att jag inte var en försäljare. Han var inte speciellt trevlig, men tillräckligt nyfiken för att inte lägga på och han var fast besluten om att få mig att erkänna att jag var en försäljare. "-Försäkringar då?" "-Nej säger jag ju, jag vill inte sälja nått!" "-Är det det där jävla tvättmedlet som man får till dörren?" "-Neeeej." "-Ja men säg nu då. Du vill väl få nått sålt?!"

Hadderajja!


Fingrarna är ur!

Idag har varit välkommet.
Tänkte sova till klockan tolv, minst. Vaknade dock med solen över halva kroppen och en enormt stor känsla av att vilja hoppa in i frysen. Så uppstigen tidigt och med, som vanligt, trevligt sällskap på förmiddagstimmarna så har dagen varit så där härligt skön. Letar efter nyckeln till bilen så att jag kan göra något utav resultatet som gårdagens rullande av tärning gav.


Boken heter "uppdraget" och den är tyvärr inte min. Men jag har precis upptäckt dess charm och insett att jag behöver utmana mig i vardagen. Det borde ju inte kunna resultera i något annat än att jag utvecklas! Hur som helst så var jag säkrad ifrån 2:an eftersom jag hade en ledig dag (bortsett från en härligt grillande arbetsintervju). ...kom till saken... Jag fick en sexa, eftersom jag slog tärningen brevid Fröken L (som fick en 5:a) vars själ verkar drivas av utmaningar så tyckte hon att jag skulle dela resultatet av rullningen och göra en 3:a. Nu är det så här att det inte får finnas några håriga djur i detta bo eftersom en massiv allergi finns i huset. Så idag är jag på jakt efter en Henning och en Olof som ska förgylla mina vardagar. Vad dem är för typ av djur eller kryp är ännu inte framtänkt. Så jag ska försöka hitta den där jäkla nyckeln till turbosaaben för att se hur jag ska bli med husdjur. Det andra kravet är också att dem ska kunna vara utan matte under ett dygn. Man vet ju aldrig vad framtida uppdrag ger mig ut på för äventyr.

Dagens uppdrag:

Baguette till frukost, så det borde vara helt godkänt. Eller rättare sagt: jag har godkänt det. Lunchen som är en aningen sen är nudlar och fisk. Det är också godkänt (det är skönt att vara sin egen godkännare, det bli liksom givet godkänt då) och kvällens middag är ännu oplanerad, men jag har känningar av att det är lätt kirrat. Pizza och pasta är ju italienskt.

Utöver det så tog jag på mig ytterligare ett uppdrag (bara för att jag kan), "-Gör något Du aldrig har gjort förut" och resultatet blev en tankekedja som säger nästintill ingenting, men som var härligt kreativ att göra.


Det var dem kreativa uppdragen för idag. Det mindre kreativa har varit att klippa mig själv, lätt fixat eftersom det bara är att sätt igång trimmern och skala halva huvudet. Alla damer som tvivlar på om dem ska klippa håret kort här har jag två saker som talar för:
1. Passar Du i uppsatt hår så passar Du i kort.
2. Är Du lite lat av Dig men alltid vill se fixad ut i håret, kort är givet. Många dagar har jag vaknat och gått till jobbet med hår som redan är fixat sedan dagen innan, eller dagen innan det, eller dagen innan det.

Såld?
Bra!

Nu ska jag dammsuga och leta efter nycklar.
Jag har länge velat haft ett husdjur eller två, så var inte orolig. Det fattas mig, nu har jag bara fått fingrarna ur arslet.


Gottegrisar gottar sig på grisfesten.

Fröken A har knäppt kort på härligheter och jag har knäppt kort på henne medans. Dokumenteras det som dokumenteras kan.




Efter denna vände jag mig om och insåg varför hon såg så jädrans glad ut.


Vyer likt denna får man inte se i raggarstaden.

Efter det så har vi åkt tåg och skrattat åt kvällen som var samtidigt som vi log åt framtiden.


Den lila damen gjorde min helg förbannat bra. Ungefär som vad osten gör för pizzan.


Armen.

Och "mera"

Dagen D med det härliga avslutet:


Startade självklart med en hårig best och några kossor att skälla på.


Sen blev det paus vid havet med den snygga lila jackan och dem oftast goa jyckarna.


Ja men hon är ju för go!


Som sagt, en färgklick i var människas liv.


Mitt har förärats av färgklickar mest hela tiden de senaste dagarna.

Kvällen avslutades med fantastiskt mys alldeles i närheten av en röd fiskebod med vattnet vackert fruset därkring.

Sen att det kom några fler som förgyllde kvällen till alldeles nyligen går också att skriva i den obefintliga dagboken som en lyckad kväll.

Just nu så ligger jag brevid en mätt fröken A som likt mig själv lyssnar på hur vinden ljuder i knutarna. Huset är återigen tyst efter en högljudd kväll. Hjärtat är som vanligt fyllt med kärlek och benen värker av hundpromenader medan två fingrar på vänsterhanden dunkar efter kvällens välriktade smäll i soffbordet. Sammanlagt så är kvällen väldigt kännbar, både i leder och i hjärtat. Morgondagen kommer att bli sorglig, det är då dags att lämna kärleksnästet.

Som tur är så finns det mer energi att hämta i Raggarstaden i väntan på nästa norrlandsvistelse.

God natt Du fagra.

Från Sundsvall med ännu mer sås

Jag har hittat till hjärtat igen, denna gången med en extra go dam vid min sida. Mor är självklar, likaså bror. Fröken A är det nya kortet i leken.

Och vad hon har levererat.
Kvällen har mycket med hennes leverans att göra, även fast jag var den som styrde upp gamla kärlekar i den lilla byn jag ändå är uppvuxen i. Någonstans så vill jag säga att jag är uppvuxen i Sundsvall, men så är faktiskt inte fallet, jag är inte born and raserad i Sundsvall, jag har fått mina fagra humörssvägningar något utanför, i en liten förort. Vill jag säga. Det är inte ens en förort, Sundsvall är för litet att ha förorter. Jag kommer från ett gammalt fiskeläger, som fortsatte med att bli en sommarstugeplats till att bli en het by för barnfamiljer. Och det har den fortsatt att vara.

För att dra en fin sammanfattning i bildformat från dagarna där luften är god:

Det startade i raggarstaden med ett ord som säger allt och inget.


Det fortsatte med vinterlämnade stugor och håriga monster. Exl. Fröken A.


Sen har det blivit många långa härligt djupa samtal med Fröken A och hennes fantastiska visdomsord och massiva citatleveranser.


Sen vackra nosar gånger tre. Två på denna bild.


Där var den tredje och väldigt svarta nosen.


Sen var jag biffig grilmaster. Villl jag tro. Vinka kan jag iallafall.


Med ett gott vin i ett försvenskat glas eftersom klisterlappen om dess vackra skapare fortfarande är kvar.


Det var inte bara grillen som hade perfekt glöd den kvällen.

Vänta...
Det kommer mera.

Helt urladdad

Det är som om urladdningen lämnade ett stort hål. Ett hål som är härligt öppet för att fyllas med vad jag vill! Energinivån är hög!

Jag älskar att få nya inputs och aha-upplevelser i en härlig kompot som påverkar mig till den yttersta grad att jag bara vill springa ut i världen och omfamna förstabästa. En varm och härlig omfamning som kommer fylla mig med energi. Idag var det Fru E som fick bli den första bästa, jag är glad att jag har ett sånt jäkla härligt nätverk som peppar mig till att följa mitt hjärta och mitt driv.

Sen har vi fröken T som har skickat sms till bredden fyllda med kärlek så att jag knappt vet vart jag ska ta vägen, har även snackat "allvar" med henne idag. Den snuskiga jäkeln. Herr T har en underbar dam, vilket härligt nog han verkar förstå också.

Sen på den goa kakan av två underbara godingar så har vi ytterligare go kaka, en fröken som går under benämningen A som även är den som ska föräras av norrland nästa vecka när hon följer med mig upp. Denna dam har skickat en bild på en stark kvinna som har peppat mig, hennes mormor är en ironlady utan dess like. En kvinna som gärna ger sina barnbarn 1 liter matolja som present för att vara på den säkra sidan att smörja sina kärlekar.

Sen har vi Herr M som verkar ha svårt att inte ge mig energi. Tack!

Som om det inte vore nog så finns där en Fröken L och Fröjen J som verkar vilja mig mer än väl. Med baktankar? Säkert. Men dem baktankarna ser jag gärna att jag har en fot med på. I RÖVA! Skämtosido.

Sen så har vi basen som lätt tas förgivet. Mina föräldrar som alltid finns där. Med så mycket kärlek så att svaret på frågan är given. Bortskämd? Ja! Jag får pinsamt mycket kärlek av dem två. Vilka underbara människor. Brodern då? Han är min absolut största kärlek här i livet. Det kommer aldrig finnas någon som tar hans plats i kärlekspyramiden.

Ja. Jag tror det är uppenbart att jag har sett vilken fantastisk skara människor det finns runtomkring mig. Det gör jag väldigt ofta, just idag blev det bara väldigt påtagligt.

Jag mår gott.


Lika laddad som urladdad

Med en förkylning som gör sig påmind i varje andetag så är jag ändå på skinande humör. Är med en glädjespridare som peppar mig med inspiration och visdomsord, även framtida citat.
Som alltid så levererar fru E.

Efter att ha fått en angenäm sovmorgon som bidrog till sockerdricka i varje kännbar muskel så har jag nu avancerat till att nu endast ha sockerdricka i skinkorna. Plus en rejäl samlig fjärilar i magtrakten.

Varför nu allt detta?
Jag ska på arbetsintervju.
Det var ett tag sen jag var på en sådan och jag tror att min motpart kan slita mig i stycken endast genom att titta på mig, samtidigt som jag fullt ut tror på min egen förmåga att leverera och ge andra perpektiv, mina perspektiv, på saker och ting.
Med en referenslista som jag nästan smälter av lycka att bara titta på och en nystruken tröja så är jag laddad. Nu är det bara mat och några lugnande ord från citatmaskinen till tillfällig sambo som fattas. Det är vackert att veta att det finns så många fina människor som tror på mig oavsett vilken väg jag väljer att gå. Jag hoppas att jag inom en inte allt för lång framtid får göra detsamma. Tro, stötta och med välriktade sparkar där bak pusha till en ljusare framtid.

Lugn bara, jag håller mig inom de blågula ramarna till företag och tänker fortsätta att göra så när det känns så härligt som det gör att få vara en i det fantastiska och stora gänget.

Mat var det!
Amen.


Välkommen till min oas


Jag ska se till att hålla mig borta ifrån blixtljus ikväll, om det här är det bästa jag kan leverera.


Annars så är oasen fylld av dagsintryck och en målbild av att ta fast min tvilling. Ikväll kommer hon inte undan!

Kyss!


Jag vill träffa Dig!

Nu har det hänt igen. Jag har blivit tagen för någon annan, någon annan som är väldigt lik mig.
Därav kommer detta inlägg att innehålla tre (bara ett axplock) fina och beskrivande historier från "mitt" liv. Den första utspelade sig för någon timme sedan.

*
Jag hade precis lagt ner mina tyngder på den fria-vikter avdelningen brevid två skrikande karlar i hudvisande linnen. Det kommer fram en ung karl till mig och säger hej, jag svarar (artig som jag är) med ett hej medan karln står kvar och tittar på mig som om jag ska säga  något mer. Det gör jag inte och därför så frågar han mig om det var mig som han träffade på mässan, mässan? säger jag då och ger honom en frågande blick. Ja yrkesmässan, Du stod framför mig i kön och vände Dig om och så pratade vi lite. Jadu, säger jag och fortsätter med; det var inte jag, men Du kan vara lugn, det här har hänt förut. Jaha, fortsätter han, Du är jävligt lik en annan tjej...

*
En lördag för några veckor sedan så skulle jag och Herr M äta lunch på ett uteställe i Raggarstaden. Väl inkommen så stöter jag ihop med en karl som jobbar där och som säger, hurrudu, Du är portad härifrån.
....Återigen så har min dubbelgångare spelat mig ett spratt eftersom jag kvällen innan inte ens hade varit in på stället.... och förmodligen så skulle jag aldrig lyckas med att bli utsparkad. Som sagt, jag är artig nästan jämt.

*
Sparar det bästa till sist.
En exkollega skull parkera bilen utanför sin bostad förra året. Hon ser mig och sätter sig därför på tutan och skriker ut genom bilfönstret. Tjejen kollar mot skriets riktning men fortsätter att gå. Exkollegan hoppar ut från bilen och ropar "Heeeeeej!" lite till, tjejen stannar upp, vänder sig och går fram till bilen, DÅ inser exkollegan att det inte alls är jag och ursäktar sig med "ursäkta, jag trodde att Du var någon annan..." varpå tjejen säger: "Du trodde att det var Maria va?".

Jag sätter punkt där med förhoppning om att Du kan hjälpa mig att få träffa mig själv.


En ledig dag! Det var på tiden. Eller under.

Äntligen ledig.
Passande nog så är jag som vanligt på pinsamt bra humör. Mina "to-do"s idag kommer att göra mig mer insiktsfull och bidra till en utvecklande framtid. Yey!

På tal om(?) musik:

Jag har i snabbhetens tecken gjort en bild av mig då jag är musikfri och socialfull.


...och självklart en till bild när jag är musikfull och socialfri. Stackars besudlade hallspegel som får utstå alla möjliga poser medan tystnaden inte hörs.

Annat jag har hunnit med idag:


...borstat tänderna.
Om det på något sätt skulle vara otydligt.

Nu ska jag gå och göra mig av med lite energi mellan karlarna och de fria vikterna.

Ses senare, lite bitigare och lite lugnare!

Fortfarande med ett varningens finger.

Ibland så tycker jag synd om en naiv människa, i ytterst få fall så tycker jag synd om en grupp naiva människor. Ikväll så tycker jag synd om en stor grupp naiva människor.

Jag ser dock framemot helgen som ska tillbringas med alla som känner för kvalitetstid med mig.

Världen är vacker. Jag bara glömde att knäppa kort på den när jag beskådade dess skönhet idag.
Sov sött!


Varningens finger för fil

Igår bet jag av tanden när det inmundigades (ha!) fil.
Idag har jag lyckats med så mycket annat.
I morgon så ska jag knäppa lite kort, inte små utan få. Eller många om man jämför med hur många kort jag brukar knäppa. Hinner aldrig ta upp kameran till skillnad ifrån många andra. Istället för att knäppa kort på maten så äter jag den.

Med en stor mängd smör i magen och en lagad men ack så ilande tand (oj, vad jag ville skriva tant där) så önskar jag Dig en härlig natt med underbara drömmar. Jag själv siktar på att inte drömma om en 2 meter lång kavel som smärtsamt slår och kavlar mig. Natti!

Jag bjuder på den.



Fröken L bukar ballar medan jag dokumenterar stående på bakbordet. Därav bidrar jag med den sura smaken.


Lyckliga gatan


Titta vilka kämpar!

Det är som om vi besteg höga berg, halkade ner för livsfarliga stup och bröt oss in i ödsliga stugor när vädret var som värst.

Egentligen tog vi en omväg till den lilla affären. För att köpa bullingredienser och matsäckslådegrejer. Matsäckslådegrejjerna har nu lagats ihop till en härlig gryta och dessvärre också lagt sig i magen som en mättande massa. Matsäck som matsäck.

Ska man bli stark så finns bara en väg att gå. Mat och träning. Plus den självklara tiden för reflektion och utmaningar. Den sanslöst perfekta blandningen för en stark och glad människa. Jag är glad, glad och mätt med ett enormt sug för att gå ut igen och andas härlig luft. Det är lyxigt att ha två lediga dagar i mitten av veckan. Det gör att helgdagarna går skinande lätt att arbeta på och det gör att vardagarna överöser mig med guldkorn. Eftersom det är lediga timmar så är det härligt lätt att se dem. Det är galet det där egentligen, att det är så oprioriterat att hitta vardagens guldkorn, det borde vara prio numero uno eftersom man får enormt mycket energi och glädje.

Uno förresten, ikväll ska jag lägga beslag på någon stackare som ska få spela Uno med mig, det var inte igår.

Ja, som om det inte vore tydligt nog, det känns helt okej i den här änden av Sverige, världen.


RSS 2.0