Förstördrörd

Snoret har stockat sig i halsen, mascaran har flyttat sig ett hack längre ner i ansiktet, huvudet känns använt.

Jag läste Anders Gyhlenius dagboksanteckningar och någon dikt. Därefter så har jag suttit och snyftat på det grårutiga tågsätet. Jag undrar vad man egentligen skulle göra om man fick diagnosen cancer, en långt gången sådan.

Nu har jag tagit paus från läsandet, av det enkla anledningen att jag har slut på papper att snörvla mig i.
Jag hoppas att Anders ler hela dagen idag.

Usch. Jag är förstördrörd.



Konstpaus

Så, nu är jag tillbaka.
Efter bland annat tre bullar redan innan kl.10.00 så kan jag stoltsera med en äkta bullmage. Svullen, fisig och allmänt okaxig.

Det kan nog beskriva hela mig idag. Allmänt okaxig.
Känner mig lite som en bov när jag åker ifrån några av dem största kärlekarna i hela världen. En tjyv som kommer och tar alla gobitar som finns, hela tiden, för att sedan åka därifrån med dem varmt lindat runt hjärtat. Ja.

Jag har bestämt mig, idag är jag okaxig. Det får jag.

Prick

Här sitter jag över ett glas o'boy och torkar i min svett.

Mer orkar jag inte säga eftersom jag väntar in en kort natts sömn innan alarmet ringer in den nya dagen lika prick som dötten över i:et.

En dagmattes röda memoarer




Tacka vet jag underställ

Grådiset är så nära marken att de frysskadade insekterna är dem enda som kan se något framför sig. Idag är jag effektiv med mor, förurom just nu, nu är det egentligen lunchpaus men jag väljer att fuska. Sitter i min nygivna reklamfleece och hämtar andan efter att ha letat efter min tjocktjocka vinterjacka utan resultat. Det ser ut att bli en kall vinter för min del. Tur att jag har en fleecetröja iallafall.

Herr B ligger som en levande fotvärmare vid min stol. Storslagna Mr.T ligger utslagen i sin korg och mor värms av den vita pläden i soffan som rymmer säkert tre stycken av hennes storlek i vilande läge. Det enda som hörs är den det avlägsna ljudet från radion, Mr.T's snarkningar och mina tangenttryck. Att det ska vara så svårt att hitta vinterjackan. För att lugna mina kalla nerver ytterligare så hoppas jag på att Raggarstaden inte hinner bli förödande kall innan jag hinner åka norrut igen. Denna förhoppning kan bli en inom snar framtid ogosig förfrysning.

När jag enda öppnar mina sinnen så tillägger jag att min mobil leker djävulskap med mig. Den vill ibland svara, tyvärr ej oftast. Den vill ibland skicka sms, tvärr ej oftast. Den vill i nio fall av tio skicka mina sms till fel person. Den vill ibland också slå av sig själv utan att det är dåligt batteri eller någon form av skadande tapp dessförinnan. Ibland gillar jag min mobil, oftast inte. Nu ska jag väcka mor.

Lördagsnöjet har levererat.

Här ligger jag, i en gammal vit t-shirt med "team T rules!"-logga och njuter av effekten från kvällens bjudning. Citat-maskinen U (80) har levererat. Den bästa var "Är det mig eller är det musen det är fel på?". Citaten har haglat värre än ovädret i den lilla norrlänska staden sommaren 2011. Vilken fantastisk människa!

Det här är lyx. Ren och ärlig lyx i sin bästa form. Det är så otroligt härligt att få omges av så enormt underbara människor. Ibland så förstår jag inte rikitgt vad jag har gjort som förtjänar dessa guldkorn som kommer oftare än lördagarna på ett år.

Eftermiddagens aktiviteter och goa sällskap har också varit fantastiskt. Jag som älskar att köra bil har fått äran att sladda i en illorange audi Q3. Känt på fyrhjulsdriften och fasan i baksätet på grund av mina allt för snäva kurvtagningar. Men prislappen på upplevelsen var mer värt än vad den kostade. Alltså; jag hade lungt kunnat betala för den.

Mat och choklad i massor har gjort mig otroligt mör och glad i lördagsnattens mörker. Sängen som tynger min kropp är för härlig att förbli vaken i, så jag sluter ögonen för att välkomna en morgondag som jag VET kommer att bli ett starkt minne och underhållande historier när det väl är dags för mig att glänsa på ålderdomshemmet.

Sov gott alla fina människor där ute!

Ibland är livet hårt...

Speciellt när man både är en nattuggla och en förjäkla pigg mört på morgonen. Gårdagen avrundades några timmar in på dagens datum och startades upp med att plocka i rummet och hänga tvätt så husmoderligt som det bara går toppat med en sjal runt huvudet. Detta gjordes klockan sju på en lördagsmorgon. That is utter nonsense. Men det går ann när det är en ledig dag efter kraftmåttet innehållandes en någorlunda lång tågresa med endast ett byte. Efter lunchen somnade jag som en stock sittandes i min grårutiga tågstol.

En eftermiddag med väldigt gott sällskap väntas, därefter så byts det goa sällskapet mot annat gott sällskap för att avrunda det hela vid en röd liten fiskebod i en inte allt för trafikerad by någonstans i norrland.

Efter


Före


Just nu

Kusligt stolt över mig själv.


Och det är väl jäkligt tydligt hur glädjen spritter i kroppen.

Dagmatten vinkar adjö åt sina håriga och ohåriga vänner i norr

Det känns som om jag har dagmattat de håriga bestarna och den stora lillebrodern samt beundrat solen i en evighet. Precis lagomt länge för att tycka att resa, jobb och ohårigt sällskapande är den härliga melodin.

Igår var jag på hundkurs. Allt från småråttor till håriga yrväder presenterades för varann och till dagmattens förtjusning så plöjde Mr.T

Okej, jag tar tillbaka det där med "förtjusning". Jag förstår inte hur en hund kan vara så lugn och len i min famn och att de små ljud som kommer från det lilla paketet är sövande snarkningar till att det lilla rosadoftande födelsedagspaketet förvandlas till ett jäkla muskelknippe med käkar sända från downunder och med ett jäkla frustande... I hård förtvivlan så plöjdes banan med den andra lilla, verkligen söta valpen som skulle träffas under ordnade och betalda former. Dem fick skicka in den stora diplomathunden för att läxa upp Mr.T Och vips! så var han fromm och len igen. Hunden har ett läskigt igenkännande lynne.

Men det finns hopp. För både honom och mig. Vi har ju båda gått på hundkurs.
Jag har genomskådat min brors baktanke.

Här är suddiga bilder på håriga bestar och solen i olika ramar


Mr.T aka Plöjarn


Åååh, så söta......


På led i sjumilaskogen


På span bland barr


En sol


Behöver verkligen skryta om solen, havet och träden hemma. Dem gifter sig på ett kort. Ja, i verkligheten likaså.


En till!


Nu är det sluttjatat om dagssolen.

Här kommer istället en brinnande kvällssol. Såpass eldlik att tanken "Det brinner i grannbyn..." hann åka ett varv i tankegången:




Jag har tänkt på lyxen i mitt liv.
Att jag har tre bon jag kan åka till och känna "Äntligen hemma..."
Just nu åker jag från boet som ligger närmast mitt jobb till dem två bona som ligger närmast mitt hjärta. Jag behöver nog åka bort så att jag inte blir allt för bortskämd.


Borta bra men hemma bäst!
/Alltid hemma

Jag är med hund

Av en sådan ras som tydligen är alldeles för svart för att hamna på bild


Återkommer när gregglet har torkat.

En egostudie i frustration

Ja, jag ska på maskerad. Men det går väl sådär bra för mig.

Hade en klar outfit att charada i. Men nej. Den skaver.

Halva delen av utklädnaden.
Plus att jag tycker att jag ser ut som en karl.
Inget fel med att vara karl, men det var inte var siktet var inställt på ikväll.



Så jag klär mig i vanliga kläder och säger "-Hej!"
Så här glad är jag på mig själv

Syns frustrationen?

En sån där

Kakorna är slut och själv så ska man plåtas.

Känns lite galet. Men det verkar vara min stil, att vara lite galen allstå.

Titt'ba på nuvarande hårfärgen

Den egen-snickrade-hyllan ser sned ut, men det var faktiskt den ända raka på bilden.

För övrigt så förgyllde jag gårdagskvällen på ett garage med en massa suddiga bilder


Utöver det så är jag väldigt glad i mig själv.
Står med båda fötterna på jorden och har siktet ställt på en jäkligt spännande framtid.

Jag är ju en sån där go jänta

Back on track, redhead!

Med friskhet så kommer kvällsugglan fram. Att vara vaken denna timma för några dagar sedan var rent ut sagt omöjligt då jag lyckats göra årets personbästa under sjukan genom att gå och lägga mig redan kl.17.00.

Dagens feber är som bortblåst och jag ser framemot några dagar av kärleksfulla möten. Förbereder möjligheterna för lite konservering av kärlek och ser framemot att därefter verkligen ge järnet när jag återvänder. Jag har åkt och kommit tillbaka redan 3 dagar innan avresa, övertaggad supersyster: självklart. Övertaggad ikeian: utan tvivel. En blågul fara som förnärvarande har gått över till de rödhårigas sida.

Jag vill bara göra världen påmind om att jag finns. Att jag finns här för Dig.

RSS 2.0